Älskade moster, jag är så tacksam för att vi har fått umgås med dig och vara dig nära, så mycket som du orkade. Vi pratade alltid kring gemensamma minnen om hur vi umgicks på semestrarna när vi var yngre. Men också om dina föräldrar och syskon. Du sa alltid ”minns ni...” så kom det en fantastiskt minnesvärd historia som du berättade för oss. Vi har tillsammans googlat på gamla bekanta och vänner allt under skratt och trevligt samkväm.
Älskade moster när jag blundar så hör jag din röst ”minns ni...” som också var så lik vår mamma, din älskade syster.
Älskade moster, vila i frid.